För tredje kvällen i rad sitter jag här ensam. En kväll satt jag framför tv:n på en köksstol då jag inte vågar sitta i soffan. Men nu vågar jag inte va där alls. Sitter vid köksbordet med dom få lampor vi har tända. Jag är så rädd för dom här jäkla mössen. Och jag är så ledsen över att var själv så mycket. Vad då själv tänker ni kanske, du har ju Effi. Jo vars det har jag mäven om hon är underbar så är det krävande att från kl sex på morgonen till sju på kvällen vara leka städa efter mm med henne. Alla dom här dagarna då Lars är hemma ca en timme innan det är dax att ge sig i väg till ishallen dom tar dö på mig.
i morgon ska jag åka till Mjölby för att på lördag ställa ut, något jag brukar älska men nu inte alls känner för. Att inte hinna bada trimma och sen bada och förbereda i lugn och ro som jag vill. Det är jobbigt. I morse skulle Oliver till sjukhuset för att göra ultraljud på sin mage, Lars åkte dit med honom och hade Effi med sig. Så kl sju i morse fick jag ut i trimmet och hafsa över två hundar. Skitiga dessutom. Ja ja det va ju bättre än inget. Men jag blir ledsen att mitt intresse och jag ska komma så långt ner på listan.
Att sen Lars bestämt sig för att sälja Albin och Jopplin gör mig ledsen. Även om jag också tycker att dom förtjänar så mycket bättre. Det gör mig ledsen att det intresse vi delade inte länge finns kvar. Att jag nu står själv med det. Det gör så klart att jag också tvivlar.
Men samtidigt om jag ger upp det också har jag inget kvar inget intresse. Bara vardag och jobb och väldigt mycket ensamtid.
Jag vet att det kanske låter helt knäppt men jag är så otroligt ensam. Vissa människor trivs ju med det men inte jag.
Att sen vara ensam och rädd är ännu värre. Jag hatar dom jävla mössen. I dag tog vi en i fällan i tv bänken....
Nu när jag satt här ringde telefonen , jag blev lite glad tills jag hörde att det va försäljare från NST... Nä ingen att prata med där hellre. Fast det är väll lika bra så tråkig och ledsen som jag är.
Nu ser jag fram i mot att Lars och Oliver ska komma hem. Då kör jag till M&M och lägger mig. Sover ju där nu mera. Sen sätter jag kl på halv sex för att komma hem så Lars ska köra och jobba.
Sen börjar morgondagens syslor. Det vanliga bädda bla bla bla och sen bada och föna två hundar. Gjort på ett kick om man får göra det i lugn och ro. Effi tycker inte det är kul att va dör ute någon längre stund. Nä det börjar bara bli jobbigt , nu är det liksom jobbigare än kul.
Sen måste jag packa bilen vilket inte är lätt då vi har en annan bil som är mindre bra att få plats i.
Sen ska jag hämta Katarina vid tåget tjugo i tolv och halv två hämta mamma och pappa. Sen får vi se när vi kör.
Jag hade behövt fixa mitt hår men det ges aldrig tid. Jag hade velat se vad jag ska ha med mig/ på mig men det ges aldrig tid. När tid finns finns ingen ork kvar utan bara tårar.
Ni får ursäkta om jag är gnällig men fy fan vad ledsen och trött jag är på allt just nu.
Vi får se när jag bloggar igen. Blir väll på söndag om Mjölby. Hoppas hoppas inte det också blir en katastrof. Ska bli kul att träffa lite folk tror jag.
Hej på er