Gästbloggare!
Hejsan allihopa!
Jag blev tillfrågad av Susse för ett tag sen om jag ville gästblogga på hennes fantastiska blogg och självklart ville jag det! Sen att jag i min förvirring både glömde att skriva ett inlägg och glömde inloggningsuppgifterna är en annan sak! Nu är jag här iaf!
När jag fick frågan så funderade jag över vad jag skulle skriva. För det är ju endån så att man har en viss inriktning på sin blogg. Min egen handlar ju mestadels om min sjukdom och om hur jag mår osv och det vill jag inte skriva om här. Den här bloggen är full av glädje och kärlek så jag tänkte fortsätta i den andan!
Susse lärde jag känna genom jobbet för en herrans massa år sedan. Vi klickade direkt kan man väl säga. Vi har stått vid varandras sida i vått och torrt och hon är lätt min käraste vän som jag kan prata om allt med.
Speciellt utmärkande är nog, att när man är sjuk som jag är, att man har fina vänner omkring sig. Det är kanske lite av en klyscha, men det hjälper såå mycket att ha en vän som hjälper en att hålla näsan på rätt sida vattenytan. Susse är den människan i mitt liv som alltid får mej att må bättre. Vi skojar om dom mest makabra saker, som döden tex eller amputationer. Hon har en inre önskan, den damen och det är att få skära i folk.. det visste ni inte va?? finss.. Hon har flertalet gånger erbjudet sig att operera mej, men jag har vänligt men bestämt tackat nej.. I vart fall, det är en av sakerna jag älskar med henne. Just att vi kan prata om allt jobbigt, men endån skoja om det!
Till min fina Susse! Tack för att du är du. Du har hjälp mej genom många svåra stunder, utan att alltid själv veta om det. Du är en fantastisk människa och vän, tack för att du finns! I Looove you <3
Var rädda om er där ute i cyber-rymden och var rädda om varandra<3
Pussar och kramar från Lotta
Jag blev tillfrågad av Susse för ett tag sen om jag ville gästblogga på hennes fantastiska blogg och självklart ville jag det! Sen att jag i min förvirring både glömde att skriva ett inlägg och glömde inloggningsuppgifterna är en annan sak! Nu är jag här iaf!
När jag fick frågan så funderade jag över vad jag skulle skriva. För det är ju endån så att man har en viss inriktning på sin blogg. Min egen handlar ju mestadels om min sjukdom och om hur jag mår osv och det vill jag inte skriva om här. Den här bloggen är full av glädje och kärlek så jag tänkte fortsätta i den andan!
Susse lärde jag känna genom jobbet för en herrans massa år sedan. Vi klickade direkt kan man väl säga. Vi har stått vid varandras sida i vått och torrt och hon är lätt min käraste vän som jag kan prata om allt med.
Speciellt utmärkande är nog, att när man är sjuk som jag är, att man har fina vänner omkring sig. Det är kanske lite av en klyscha, men det hjälper såå mycket att ha en vän som hjälper en att hålla näsan på rätt sida vattenytan. Susse är den människan i mitt liv som alltid får mej att må bättre. Vi skojar om dom mest makabra saker, som döden tex eller amputationer. Hon har en inre önskan, den damen och det är att få skära i folk.. det visste ni inte va?? finss.. Hon har flertalet gånger erbjudet sig att operera mej, men jag har vänligt men bestämt tackat nej.. I vart fall, det är en av sakerna jag älskar med henne. Just att vi kan prata om allt jobbigt, men endån skoja om det!
Till min fina Susse! Tack för att du är du. Du har hjälp mej genom många svåra stunder, utan att alltid själv veta om det. Du är en fantastisk människa och vän, tack för att du finns! I Looove you <3
Var rädda om er där ute i cyber-rymden och var rädda om varandra<3
Pussar och kramar från Lotta
Kommentarer
Susanna
WOW vilken underbar vän jag har! Gissa om jag fick en tår i ögat när jag läste Lottas rader i bloggen. Tusen tack käraste loppan! Du betyder så mycket för mig och du vet att jag önska jag kunnde göra mer , finnas mer och hitta ett botemedel på den jävla sjukdommen!!!!! Men jag försöker tänka på allt roligt vi gjort , alla middagar vi fått njuta av ditt sällskap. Alla gånger vi skrattat när vi legat på varsen sida i soffan, herre gud!!!
Du är en ljuvlig vän hjärtat och trotts att avståndet är långt så är vi alltid nära! Tack för att du ville gästblogga hos mig. Hoppas nu du orkar blogga vidare på din egen blogg, vi är många som följer dig och vill läsa om ert liv!
Puss och Kram på dig också! Lovar dig så in i helvete!!!
Trackback
