Grattis Jopplin

I dag fyller vår fina goa Jopplin 3 år, så vi säger Hurra Hurra för henne och jag lovar att hon kommer få något extra gott senare i dag!

Ja ni som många av er redan vet är vi hemma, fick inte stanna på förlossningen i går. Men jag ska försöka ta det från början...
Förmiddagen i går gick fort , allt skulle göras klart för barnen, hundarna, sopor slängas, badas mm innan det var tid att köra till Halmstad.
Vi var där i god tid och när vi stegar in på sjukhuset möter vi Jonnas man Jonas som ju blev pappa till en fin kille i Måndagskväll på Jonnas egen födelsedag. Jätte kul att träffa honom och prata några ord innan vi gick upp till förlossningen där vi skulle träffa en läkare.
Det var en väldigt trevlig och skojfriskläkare som tog sig tid att känna och klämma länge och väl på mitt bäcken, rygg och ben för att bedömma min foglossning. Han tyckte den var av det lättare slaget OK tack gode gud att man inte har det svårare slaget då eftersom man måste nog sitta i rullstol eller vara sängliggande... Jag vet inte om jag skulle jämrat mig mer men jag är liksom inte sådan, sa bara till när det gjorde ont som fan och inte för att det gjorde små ont hela tiden.
Han ställde massa frågor både till mig och Lars om hur jag sov, hur Lars märkte att jag hade ont, om vi sov i hop? och lite annat.
Sen ville han ju känna på livmodertappen så upp i sängen igen och ner med braxorna.....
NÄPP helt omoget sa han, ingen ide att försöka få igång något där inte. Trotts att jag försökt ställa mig in på lite olika senarier kände jag en liten tår bränna i ögat. Skojar han , först säger han att jag har lindrig foglossning sen är det helt omoget.
Jag menar inte att dom ska göra något som ändå inte fungerar men jag vill ju ha detta gjort nu, tänk er att sova sammanlagt ca 3 timmar varje natt i 2-3 månader , hur toppen skulle ni känna er, eller så stor och klumpig att det är en kamp att få på strumporna mm. Listan kan göras såååååååå lång!!

Men det gör kanske inget att den dagen jag väl ska föda är alla krafter slut av sömnbrist, oro mm.
Ja ja det var ju inte läkarens fel men lite bitter får man väll va?

Det gjordes ett ultraljud för att se så bebben låg med huvudet neråt och det gjorde den fast det var inte fixerat. Där var en läkarstuderande med i rummet som fick prova att göra ultraljudet, det var kul för då förklarade läkaren massor för henne och det var ju intressant för oss. Jag önskade att det var jag som var läkarstudenten men det får jag ta i ett annat liv....

Rätt som det var frågade doktorn mig om där var två bebbar, VAAAA två??? NÄ inte två bara en. Lars rammlade nästan av stolen av rädsla innan skojläkaren sa att nä där är bara en men det såg lite ut som två och så förklarade han en lång historia...
Ja det hade väll bara fattats att det va två...

I alla fall fick jag tabletter med hem som skulle tas till natten för att sova och en ny tid för undersökning på fredag. Känns lite si och så, tror inte alls det har mognat till på fredag utan det blir nog bara en helt onödig tur till halmstad då. Ta grejer med er sa han, jo det är inte det svåra utan det är att göra planen för barnvakt , hundvakt , ha städat hemma och fixat allt som måste va klart fall i fall vi inte kommer hem.

Men vi får köra dit på fredag igen.

I går när jag gick och la mig tog jag en tablett, natten har varit skit och det ända som har hänt är att varje gång jag vaknat har det kännts som om jag skulle kvävas. Gud så obehagligt, vet inte varför det varit så men fy katten. Nu vet jag inte om jag vågar ta dom tabletterna mer och varför när jag lik väl vaknar HELA TIDEN??

Jag fick så många fina sms , komentarer mm i går, tack alla för att ni tänker på oss! Ni är för söta.

När vi kom hem från vår lilla tur varjag helt slut och gick och vilade , vaknade sen när barnen kom från skolan. Dom var super besvikna och skit sura att vi var hemma. Klart dom längtar ju efter att få träffa sitt syskon och få tillbaks en "normal" mamma som inte blixtrar till av ilska eller inte orkar och måste vila mm.
Vi hade ju förklarat ca 10000 gånger för barnen att det kan ju vara så att vi är hemma, bla bla bla.

På eftermiddag blev det fullt upp först ett spontan besök av en jobbe kompis, sen kom Claudia in om på en kaffe och sen kom Stefan och Marie hit. Där i mellan körde Lars Oliver på tennisträning och fotbollsträning. Det blev faktist lite mycket men samtidigt är det ju kul med besök. Men i dag får vi nog ta det lite lugnt.

Hoppas det blir lite fint väder i dag , det va ju så kallt i går och det ligger på nollan nu. I går eftermiddag kom det några skurar och det vill vi ju inte ha, nä fram med mer härlig sol!!!

Nä nu har ni som läser här väll somnat för längesedan kan jag tro. Det blev lite väl mycket text men men.
Nu får ni ha en bra dag så hörs vi!



Kommentarer
Lotta

Godmorgon lilla snuttan! nejdå, här somnar vi inte av mycket text, det är roligt att läsa och du skriver så bra. Inte roligt att läsa om hur tabletterna verkat eller att du inte sovit ett dugg bättre inatt, tycker så synd om dej!!

jag ska lägga mej en stund och sova nu, jag antar att du gör det samma, men vi kan väl höras lite senare?! kramar

2011-05-04 @ 07:20:30
URL: http://www.lottaloppan.blogspot.com
Linda

Gokväll!

Håller med Lotta, inte somnar vi :-)

Låter läskigt med tabletterna :-( hade nog undvikit dom tror jag. jag höll oxå på att ramla av stolen när du skrev TVÅ :-)ojojoj.

Hoppas du haft en lugn dag och att ni firat Jopplin.

Stora kramen

Linda

2011-05-04 @ 16:44:17


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0